FMGMS'07

Varje dag besöker otaliga människor det spländverk som är BGM-bloggen. Och varje dag strömmar besvikelsens tårar ner för kinderna på dessa stackars personer då de märker att ingen av deras idoler ännu har skrivit om det som de allra helst vill höra om - Färd med Gend mot Serbien. Men torka era tårar, för nu ska det bli ändring på det kära vänner!

Först lite basfakta i form av bilder, hämtade ur den utförliga bildkatalog som vi samlade på oss under resans gång:

Vi var i Grekland:

Såhär såg Grekland ut:

Vi var i Serbien

Såhär såg Serbien ut:

Vi var i Prag

Såhär såg Prag ut:

Elias var sköbbig

Såhär såg Elias fötter ut under hela resan:

Ja, det var sannerligen en oförglömlig resa. Här får ni ett par anekdoter, hämtade ur den utförliga anekdotkatalog som vi samlade på oss under resans gång:

På tåget mellan München och Venedig lyckades 6/9 BGM:are roffa åt sig en egen kupé. När det blev sovdags gjorde vi det enda logiska och fällde ut sätena, vilket innebar att hela kupén blev en enda stor säng. Intensiv skedning följde, och ganska snart sussade samtliga skeddeltagare. Själv låg jag med götkontakt med en av värnhems ruggigaste indianer och min sömn blev som ni förstår inte särskilt behaglig. Därför låg jag vaken ett par timmar senare då kupédörren plötsligt drogs isär och en person som troligen var tysk tittade in. Han möttes av den härliga syn som är sex skedande, halvnakna och helsvettiga BGM:are. Han vände sig till någon som stod längre bak i gången, och uttalade högt "GAYS!" vilket följdes av en harang tyska innan han stängde och tillät oss att fortsätta leva våra liv enligt våra egna preferenser.

Anekdot nummer två äger rum under den första middagen som vi åtnjöt på det fantastiska Pink Palace som vi bodde på under vår Korfuvistelse. Det Rosa Palatsets personal bestod av

1. en medelålders tant som gick runt och ropade "RACKABAJSARE!" och "SLICKA FITTA!" när hon inte körde backpackers från
och till hostelet och

2. en samling vidriga amerikaner och australiensare som verkade ha plockats upp direkt från olika surfingsstränder runtom i världen.

Att dessa bössar var engelskspråkiga visste vi inte, inte jag i varje fall, vid den första middagen. När jag efter att ha blivit serverad besvarade denna artighet med ett artigt "Thank you!" vrålade en långhårig och äcklig australiensare "No problem man, ENJOY!!!!" med en otroligt skrovlig och hes röst. Nu låter detta kanske inte så roligt, och elaka tungor hävdar att det roliga i det hela bestod i min fåniga skratt- och sprattelgubbe-reaktion, men det var faktiskt väldigt roligt. Jag har rätt och du har fel, som Che Guevara sa när han var fängelseintendent på fängelset La Cabaña, och under sina fem månader där, 2 januari till 12 juni, 1959 hade hand om avrättningarna av många människor, bland annat tidigare tjänstemän som arbetat för den tidigare regeringen.

En annan rolig grej hände under en frukost då en amerikansk look-a-like till Mr. ENJOY först frågade oss "How was breakfast?" och när vi svarade att det var gott informerade han oss med ett äckligt leende att "I'm too fucked up to eat!" Detta kanske inte heller verkar särskilt roligt men jag har rätt och du har fel, som Che Guevara sa när han höll i laglösa processer där ”faktan bedömdes utan någon hänsyn till vanliga juridiska principer” och domsluten hade bestämts av honom redan i förväg. Dessutom summerar denna incident ganska väl den rätt sköbbiga Sunny Beach-typ-av-stämning som till viss del rådde på detta hostel, där populära aktiviter som en Booze Cruise och ett macarena-spelande disco arrangerades dagligen.
Trots detta var Pink Palace ändå fett, 20 eurosar per natt för ett hostel där A/C, frukost, middag och en fetbra view ingick.

Sådärja, nu har jag gjort som den kanadensiska kustbevakningens största isbrytarfartyg "Louis S. St. Laurent" och brytit isen: i detta fall resebloggsisen! Det är en ganska bra is!
Mission accomplished, som George W. Bush sa när han hade landat på hangarfartyget "USS Abraham Lincoln" i sitt Lockheed S-3 Viking flygplan vid namn "Navy One" den 1:a maj 2003.